Jakt och skytte.

ROVDJUR

Är detta vår framtid?

http://www.youtube.com/watch?v=dYxGJB5dJxI

http://www.youtube.com/watch?v=BSGwCbP809I&feature=related

www.dalastrejken.se

vargtak.nu

Rovdjursinfo.se

Vargfakta.se

http://www.navenibordet.n.nu/

Texten neda är hämtad från vargfakta.se
Vi är redan vid punkt 6!

Varför börjar då vargar närma sig människor?

Ja, som vanligt när det gäller vilda djur handlar det om tillgången på föda. Om det av olika anledningar börjar bli dåligt med bytesdjur i skogarna eller om en vargindivid börjar bli gammal, sjuk eller tandlös kommer vargens hunger och allmänna nyfikenhet (det är ju ett hunddjur!) få den att söka alternativa bytesdjur. Det är en process som börjar i skogen och kan sluta, om oturen är framme, med regelrätta attacker på tamdjur och människor. Professor Valerius Geist har delat upp denna process i sju steg som eskalerar under en tid av några veckor eller månader. Beteendet hos våra svenska vargar bör noggrant bevakas och jämföras med dessa. Enligt Geist är stegen som baseras på lokala studier under år 1999, följande:

1.I reviret börjar det bli ont om bytesdjur. Dels genom vargens jakt men också genom att hjortdjur, räv, harar och fåglar helt enkelt lämnar området. Tecken på detta kan vara att hjort och rådjur plötsligt börjar upphålla sig väldigt nära ladugårdar och lantlig bebyggelse, dag- som nattetid. För den gröne vandraren blir det uppenbart hur tyst det plötsligt har blivit i skogen.

2.Matsökande vargar börjar närma sig bebyggelsen nattetid. Deras närvaro påannonseras ofta av plötsligt och ihållande nattskällande bland gårdarnas hundar. ”Skälldueller” börjar bli vanligare nattetid. Dagtid börjar det höras ylanden från vargflocken.

3.Vargarna dyker upp dagtid och börjar på avstånd observera människorna i deras dagliga sysslor. Vargar lär sig främst genom att observera allt omkring sig mycket noggrant. Efter en tid börjar de komma närmare bebyggelsen även dagtid.

4.Nu börjar mindre tamdjur attackeras, både nattetid och i dagsljus och vargarna blir allt djärvare. De börjar nu jaga hundar. Ibland ända upp på verandan. Folk som promenerar med sin hund får nu för första gången försvara hunden mot en eller flera aggressiva vargar. Dessa är dock fortfarande rädda för människor och många hundar sparas bara genom denna kvarvarande respekt. Men vargarna börja etablera sitt territorium.

5.I det här stadiet börjar vargarna utforska större tamdjur som hästar och kor. Det leder till många avslitna svansar, bitna lår och ljuver samt ansiktsskador. De första allvarligt skadade korna hittas. Här är det skador på ljuver, ljumskar och könsorgan som gäller. Att boskapen håller sig intill gårdarna hjälper inte längre. Vargar börjar nu också förfölja och omringa ryttare. De börjar titta in på gårdarna och till och med spana in genom fönstren på husen.

6.Vargarna börjar nu också gå mot människor för att sedan stanna och iaktta dem. Ibland i flera minuter. De börjar nu övergå från etableringsstadiet till att faktiskt betrakta människor som bytesdjur. Det som nu kan verka som ren lekfullhet – närgånget beteende, nafsanden i byxor och jackor – är nu förstadiet till fullskaliga attacker. Än så länge drar de sig tillbaka när människor gör utfall tillbaka eller ryter. Mot jägare eller lokala slaktare kan de hotfullt ställa sig att bevaka de ”bytesdjur” människorna ska börja jobba med. De ylar och skäller, ibland på bara några stegs avstånd.

7.Nu attackerar vargarna människor. De första attackerna är klumpiga för vargarna vet ännu inte riktigt hur de ska gå tillväga, och många av de attackerade hinner sätta sig i säkerhet eller slå tillbaka. I det här läget bör alltså en frisk och stark man kunna övermanna, eller rent av kväva, en varg. Men om vargflocken blandar sig i finns inget försvar. Inte ens för två beväpnade män. Vargar som jagar i flock är så starka ihop att de till och med kan ta en Grizzlybjörn. Det har maginnehållet i kanadensiska vargar visat.

Det här är fakta som, enligt professor Geist, alla som bor intill ett vargrevir bör veta. I studien skriver han vidare att vargar i många attacker inte motiverats av sin hunger utan av sin jaktinstinkt och sin nyfikenhet att undersöka ett nytt villebråd. Han menar att det förklarar rapporter om bortsläpade barn som återfunnits oskadda samt attacker som, givet den oerhörda bitkraft en varg besitter, endast lett till lätta, nästan hudnära skador på de attackerade personerna.

Medborgarförslag om en vargfri kommun.

Undertecknad kräver att politikerna i Falu kommun snarast tar beslut om en vargfri kommun, likt Älvdalens kommun, och av samma anledning nämligen att trycket från rovdjuren, och då i synnerhet vargen, är så stort att det negativt påverkar byinnevånarna i kommunen. Viltstammarna av rådjur och älg är så låg att jakt snart inte kan bedrivas. Jakten har ett stort socialt och rekreativt värde, samt att kontakten med sin hemby upprätthålls via framför allt älgjakten. Många arbetar idag på annan ort men återvänder till sin hemby för att delta i älgjakten. Nu söker sig många bort från Dalarna för att hitta en vargfri jakt och på sikt riskerar Dalarna att bli ett utflyttnings län, detta gagnar inte Dalarna!

Att skaffa och träna en jakthund för att bedriva jakt med är inte självklart längre! En jakthund kostar idag runt 10.000:- dessutom ska ägaren fostra, träna och forma hunden till en bra jaktkompis och en social familjemedlem. Detta spolieras nu av vargen eftersom man inte vill få sin hund, jaktkompis och familjemedlem, sliten i stycken. En lång tradition av jakt som en självklarhet i ett skogslän som Dalarna är snart borta! Av samma anledning försvinner fäbodbruket som under lång tid hållit landskapet öppet och en självklar Dalatradition vid liv. Bönder och andra djurhållare tvingas på sikt avbryta sin verksamhet eller hålla sina djur inomhus vilket inte är ett självklart alternativ. Många oroas också för att ett möte med varg och björn under bär och svampplockning kan sluta olyckligt. Även om den risken kanske ska ses som liten så finns oron och glädjen med att fritt kunna nyttja skogens "skafferi" förtvinar, inte minst efter larm om bandmaskens närvaro i länet som också sprids med varg även om man för närvarande utsett räven till syndabock. Dessutom säger vargforskaren, Olof Liberg till radio Sapmi att citat; - Frågan om de stora rovdjurens vara eller inte vara är en politisk fråga och inte en ekologisk. Det säger Olof Liberg, forskningsledare på Grimsö forskningsstation till radio Sapmi. Enligt Olof Liberg har inte rovdjuren någon större inverkan på ekosystemet i Sverige. Han menar att ekosystemet klarar sig väl utan stora stammar av rovdjur. - Hela Sverige har klarat sig mycket länge utan stora stammar av stora rovdjur. Vissa arter som vargen har ju varit borta helt. Lodjuren har varit borta helt i hela Syd- och Mellansverige i flera århundraden och ekosystemet har inte kraschat för det, säger Olof Liberg till Sapmi. Slut citat. Detta hämtat från Jägarnas Riksförbunds tidning, Jakt & Jägare.

Vargen har hittills bara åsamkat folk i länet osämja, lidande, splitring och ilska och kostar miljoner, pengar som behövs på annat håll. Det finns också individer som aldrig skulle kliva utanför lagens rågränser men som nu ser som enda utväg att ta lagen i egna händer för att kunna bo och verka i länet. Detta är inte till fördel för Dalarna! Gör inte vargen till ett prestigeärende!

Anders Forsman

Denna älgkalv levde när jägare fan den och den har så legat ett antal dagar med dessa skador!
Försök sätta Er in i vilka hemska smärtor djuret ska ha haft innan jägare gjorde slut på plågan!

Vargattacker politisk fråga i Sala
Marie Pott 2011-08-15
Centerpartiet i Sala kräver nu åtgärder från både kommun och länsstyrelsen efter de vargattacker som skett i trakten. Oppositionsrådet Carola Gunnarsson berättar om ett flertal incidenter där varg dödat, skadat eller skrämt husdjur och boskap. Under den senaste tiden har varg dödat lamm och hundar och skrämt boskap i ett område nordväst om Sala. Carola Gunnarsson bor själv i området och kräver nu att kommunledningen i Sala förklarar deras inställning till det som sker. – Hur ser de på rovdjurens vara eller icke vara? Hur se de ut på rovdjurens utbredning och hur ser de på de landsbygdsföretagare som driver en verksamhet med djur ute på bete? säger Carola Gunnarsson till Sveriges Radio P4 Västmanland. Oroas över brist på initiativ Hon menar att hon oroas över att den nya majoriteten inte visar några som helst initiativ i frågan. Samtidigt ger hon även kritik mot länsstyrelsen och kräver att de tillåter skyddsjakt, ökar möjligheterna för att sätta upp stängsel och bemöter de drabbade på ett bättre sätt. Sedan valet styrs Sala av en fyrpartikoalition, med socialdemokraterna, vänsterpartiet, miljöpartiet och det lokala partiet Salas Bästa. Finns ingen gemensam politisk linje Per-Olov Rapp (s), håller med om att koalitionen legat lågt i frågan, och förklarar det med att det bland annat inte finns någon gemensam politisk linje. – Om vi utgår ifrån det nationella perspektivet så kan jag tänka mig att det finns en del olika åsikter, en det tror jag det finns även inom alliansen, säger Per-Olov Rapp till SR P4 Västmanland. Rapp håller med i en del av kritiken från Gunnarsson. Samtidigt tycker han att alla partier i Sala kommun ska göra ett gemensamt uttalande mot länsstyrelsen och inte bara de styrande. – Då har det bättre effekt också, säger Per-Olov Rapp till SR P4 Västmanland. Hämtat från Jägarnas Riksförbunds webbtidning Jakt & Jägare 20110815.

Liberg: ”Vargen politisk fråga – inte ekologisk”
Leif Andersson 2011-08-12 –
Frågan om de stora rovdjurens vara eller inte vara är en politisk fråga och inte en ekologisk. Det säger Olof Liberg, forskningsledare på Grimsö forskningsstation till radio Sapmi. Enligt Olof Liberg har inte rovdjuren någon större inverkan på ekosystemet i Sverige. Han menar att ekosystemet klarar sig väl utan stora stammar av rovdjur. – Hela Sverige har klarat sig mycket länge utan stora stammar av stora rovdjur. Vissa arter som vargen har ju varit borta helt. Lodjuren har varit borta helt i hela Syd- och Mellansverige i flera århundraden och ekosystemet har inte kraschat för det, säger Olof Liberg till Sapmi. Hämtat från Jägarnas Riksförbunds webbtidning Jakt & Jägare 20110813.

LRF-bas: ”Ska vi ha 210 vargar eller betesmarker?”
Leif Andersson 2011-08-13
Den ökande vargstammens härjningar i bland annat Östergötland har nu fått allt fler att ifrågasätta regeringen vargpolitik. – Vilket mål gäller? Ska vi ha 210 vargar eller ska vi kunna ha 500 000 hektar betesmarker, säger Peter Borring, ordförande för LRF i Västergötland till Sveriges radio. På två och en halv månad har 38 får och en kalv dödats vid vargangrepp i Östergötland. Så sent som i helgen fick lantbrukaren Nicklas Nilsson på Vikbolandet får rivna. Han har tidigare drabbats av vargangrepp och sammanlagt har han förlorat 16 får. LRF i Östergötland har ansökt om skyddsjakt på de två vargar som tagit fåren, men av formella skäl har det ännu inte blivit klart. Sven-Olof Lövgren från Rovdjursföreningen tycker dock inte att det är en bra lösning, utan menar att man ska sätta upp rovdjursstängsel. Det är inte bara i Östergötland som den närmast explosionsartade ökningen av vargstammen har märkts utan även i Halland och Småland har lantbrukare drabbats av vargangrepp. Hämtat från Jägarnas Riksförbunds webbtidning Jakt & Jägare 20110814.

Nu är det inte lika roligt längre!

RIALA(JJ). Flera personer i Rialareviret är oroliga efter den dramatiska vargattacken i söndags. Flera hundägare och en förälder som Norrtelje Tidning pratat med är nu oroliga, dels för hundarnas säkerhet och dels för barnens säkerhet. Åsa Nilsson har både hund och barn och hon tycker inte det är kul att bo i ett vargrevir. Tidigare tyckte hon att det var gnäll i både Värmland och Dalarna över vargarna, men det var innan vargen kom till Riala. - Det känns inte tryggt. Våra barn bygger kojor i skogen. Hur ska jag veta att de reagerar på rätt sätt om en varg dyker upp. Även om risken är minimal att något ska hända så finns oron där, säger Åsa Nilsson till Norrtelje Tidning. En annan kvinna, som egentligen inte är emot varg, kände ändå en oro när hon passerade platsen där attacken skedde med sina två hundar. Och lantbrukaren Magnus Carlsson tycker att jakten blivit lidande på grund av vargen, detta då det inte går att jaga med lös hund längre. Och han känner en viss oro för att en eller flera vargar ska attackera hans kalvar. Det här rapporterar Norrtelje Tidning.

Ja, sent ska syndaren vakna, dags att kliva ur mjärden och se verkligheten!

http://www.jaktojagare.se/hur-mycket-kan-vi-ljuga-om-vargen

Läs innehållet under ovanstående länk! Har någon fortfarande förtroende för myndigheter efter detta?
Titta också igenom länkarna nedan, är vi lurade eller.....

http://www.youtube.com/watch?v=wY8zDeChDGI avsnitt 1
http://www.youtube.com/watch?v=lIPUQx4aquQ&feature=related avsnitt 2 http://www.youtube.com/watch?v=lBViYhk4RfY&feature=related avsnitt 3 http://www.youtube.com/watch?v=xpuZcEw4iK4&feature=related avsnitt 4 http://www.youtube.com/watch?v=CBgP3_QhObc&feature=related avsnitt 5 http://www.youtube.com/watch?v=KwV3_xt3mEA&feature=related avsnitt 6

http://www.rovdyr.org/arkiv/pro_varg/default.html

Vargarna misslyckades med sin jakt och lämnade älgen åt sitt öde!

Om inte jägare avlivat älgen hade den gått en grym död till mötes!

På tal om farliga vargar, klicka på länken och läs...

http://www.varmintal.com/attac.htm

Vargen har jagats sedan urminnes tider fram till 1966 då den fridlystes. Då ska det enl. uppskattning funnits högst 10-talet vargar kvar i sverige. 1980 fanns enl. Naturvårdsverket bara en varg kvar på svensk mark. 1992 ökar vargen kraftigt och flera par etablerar revir och får ungar! Fråga; Hur i He---te gick det till? Damp de ned från ovan, kom de kanske som svampar upp ur den svenska myllan eller, kanske mer troligt, fick de hjälp att etablera sig och i så fall vem hjälpte vargen att återetablera sig på svensk mark?

Personligen tycker jag att det är mycket märkligt att inte t ex "uppdrag granskning" tar tag i denna fråga och vrider ur all tänkbar fakta i ämnet. Media älskar ju att skapa rubriker och "tvåla till" folk på bästa sändningstid i andra frågor. Varför inte gå till botten med detta en gång för alla? Har man fått munkavle eller vad är det som håller dem tillbaka i detta ämne?

Det som står i texten här nedan under bilden börjar nu bli verklighet, tyvärr. Jag träffar allt fler jägare som säger att, hunden jag har nu är den sista jag skaffar. Allt fler söker sig jakt på annat håll än i hembyn och några funderar på allvar att flytta på grund av vargen. En tråkig utveckling för jägarna, en tråkig utveckling för Dalarna där länet utmålats som ett tjuvjägarnäste av stora mått i bla TV-3,s Efterlyst. Jägarna jagar med gift och man jagar med förbjudna fällor osv, VAD DÅ JAGAR? Sådant har inget med jakt att göra! Det som ett fåtal individer eventuellt sägs pyssla med är enligt TV-3,s programledare hela jägarkårens favoritsysselsättning. Vi skjuter också reflexmässigt på allt vad rovdjur heter, enl Leif G-W Persson. Ibland undrar jag om jakthatarna kommer från samma planet eller ens från samma solsystem som jag befinner mig i. Jag förstår den ilska och frustration som många glesbygdsbor känner när man hela tiden blir klappad på huvudet av myndigheter och jag kan förstå att någon eller några i ilska och frustration tar lagen i egna händer men det ska inte drabba hela jägarkåren men jag har full förståelse för att det blir så här.

Ett hett ämne är rovdjursdebatten! Den är vid det här laget så sönderpratad att det förmodligen blir fel vad man än säger men eftersom jag brukar säga vad jag tycker så.... Det finns nog ingen jägare som gillar vargen, björnen är mer accepterad, kanske för att det bla är ett jaktbart vilt och att den inte går så hårt åt annat vilt. Vargen ska enligt myndigheterna finnas mitt i Sverige, alltså Värmland, Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Nu är jag inte säker på att myndigheterna har berättat detta för vargen för han finns idag i nästan hela landet med koncentrationen på nyss nämnda landskap. Jakten i mitt närområde, där vi har Amungenreviret i norr, Ockelboreviret i öster, Långsjöreviret i väst och Ryggen/Korsåreviret i söder plus ett nytt revir under bildande, har mer eller mindre kommit av sig. Jaktlusten är borta, älgstammen är inte värd namnet och rådjuren är på många håll helt borta, det där med mångfalld håller på att bli enfalld. Älgstammen är enl. säker källa (2008) nere på mindre än 3-älgar/1000 hektar och många områden är rena viltöknen! Jaktlagen tappar medlemmar och vad händer framåt kan man undra? "Blåsippskonsulenterna" gnuggar förstås händerna i förtjusning och tycker att livet är mysigt men myset kanske kommer av sig framöver.

Jag sitter och funderar i ämnet medan jag tar en fikapaus i skogen tillsammans med hunden. Jag har bosatt mig på landet för att ha nära till naturen och jakten. Jag står ut med dyrare matvaror i affären, jag står ut med dyra resor till jobbet och in till stan när man nu måste dit. Jag står ut med en dyrare boendekostnad för att kunna ägna min lediga tid i naturen och till jakt och fiske. Men om jag nu inte kan jaga längre, varför ska jag då utsätta mig för dessa extra kostnader? Jag kanske ska flytta in till stan istället där jag har nära till allt, affärer, sjukvård, nöjen och jag slipper dyra resor också. Ska jag vara riktigt ärlig så funderar jag allvarligt på att flytta ifrån Dalarna! Jag tänkte att om fler funderar som jag vad händer då? Det är trots allt många jägare som bor på landsbygden för att kunna, som jag, ägna sig åt jakt, mm. Affären på landet som är beroende av en köptrogen kundkrets för att överleva tappar kunder och får lägga ner! Skolan där våra barn går tappar elevunderlag och får lägga ner! Den lokala bensinmacken som också är beroende av en köptrogen kundkrets kommer också att tappa kunder och får lägga ner!

Många småbyar som hittills hankat sig fram kommer att bli reducerade till enstaka hushåll. Småbyar som idag inte har många hushåll kanske blir spökbyar och försvinner helt. Bonden som bedriver boskapsskötsel kan inte ha sina djur ute pga risken för rovdjursattacker och får lägga ner. Landskapet växer igen och blir ödemark, landsbygden kommer att avfolkas och folket centraliseras allt mer. Livskvaliten för många människor på landsbyggden är under acceptansnivån. Vad mer kan denna utvecklig tänkas föra med sig? Ja, jag kan tänka mig att eftersom det inte är någon ide att skaffa sig en jakthund längre så kommer vissa raser jakthundar att reduceras till en mycket liten grupp individer och kanske en del försvinner helt på sikt. Det långa och idoga avelsarbete som lagts ner för att få fram friska, dugliga hundar till olika ändamål spolieras! Och vad händer när vargen ökar i antal och maten i stort sett försvunnit? Vi har idag en älgstam som inte är värd namnet. Rådjuren är redan så få att de på många ställen är en raritet att få se något! Vad ska vargen äta då, för mat ska han ju ha på nått vis?

Att de redan nu stryker omkring mitt inne i byarna är redan känt. En och annan katt och hund stryker med, ibland tar vargen får, kor och hästar har attackerats. Man undrar hur långt steget är till att de ska smaka på de där tvåbenta djuren som springer omkring. Om nu jägarna inte jagar längre och inte skaffar sig hundar för ändamålet, vem ska då utföra alla dessa eftersök på trafikskadat vilt i och omkring storstaden i framtiden? Idag finns intresserade jägare som ideellt ställer upp dygnet runt för att hitta och avliva trafikskadade djur, vem ska utföra deras jobb framöver? Allt detta för att en liten klick gröna stadsmänniskor ska leka djurpark. Denna klick av naturromantiker kan inte se helheten i ett fungerande system. Man har bara rovdjuren för ögonen och då i synnerhet vargen. Jägarna har fått ta emot mycket skit från "blåsippskonsulenterna" där man gärna drar alla jägare över samma kam. Visst gör jägaren fel ibland av olika anledningar, vi är inte mer än människor av vilka få är ofelbara. Vi anses vara rovdjurshatare av grövsta sort men jägarna förvaltar faktiskt den Svenska viltstammen helt gratis åt samhället! Jägarna gör ett otroligt bra och krävande jobb åt samhället och vad får vi för det? Vargen är för jägaren vad minken är för fiskodlaren = total katastrof! Allt vad viltvård heter totalspolieras! Sedan har vi ryktena om utsläpta vargar som kommer från djurparker osv. Tja...fan vet, en vild varg borde undvika människor men det observeras varg från gång till annan mitt inne i samhällena mitt på dagen. En bilist såg en varg efter vägen, stannade och gick ur bilen, en vild varg skulle, eller borde sprungit till skogs för länge sedan men den här vargen stod kvar och morrade! Tar man del av de dokument som finns så ser det inte bättre ut än att till och med Sv. Jägareförbundet aktivt har medverkat till vargens återkomst!

Om naturromantikerna verkligen visste hur grym naturen
kan vara så skulle det inte finnas så många naturromantiker!

Det är inte så konstigt om folk undrar vad som är i görningen. Det är inte heller konstigt att rykten börjar cirkulera eftersom folk upplever att myndigheterna mörkar och håller inne med fakta, i vilket syfte kan man undra och hur många miljoner kostar detta vansinne per år och vem betalar det? Om vargarna i Sverige hade varit en inhemsk ras hade den kanske varit skyddsvärd men den är inte det utan härstammar från Rysska och Baltiska vargar och den är inte utrotningshotad! Antalet vargar i Sverige diskuteras och som vanligt blir jägarna misstrodda av myndigheter och naturromantiker. Några minns kanske turerna kring antalet björnar där jägarna hävdade att antalet individer översteg myndigheternas påstådda antal och där jägarna gick segrande ur den striden. Nu upprepas samma strid igen i antalet vargar. Jägare runt om i landet har järnkoll på sina marker och man har kontakt med angränsande jaktlag vilket bildar ett nätverk av insamlad kunskap om vad som rör sig i naturen, denna kunskap borde tas på allvar, inte ignoreras! Nästa års viltvårdsprojekt med viltvatten och viltåker är lagt på is pga rovdjuren. Det känns som om man anlägger en foderplats åt rovdjuren när det egentligen borde vara tvärt om. Fan vet om det blir någon jakt över huvud taget på de gamla markerna. Får myndigheterna som de vill så ska vargstammen expandera ytterliggare och är man orolig för hunden nu så lär det definitivt inte vara stor ide att jaga med löshundar i framtiden. Dessutom får man tydligen trakassera jägare hur som helst utan påföljd! Vi jägare är nu jämnställda med kriminella mc-gäng! Hur mycket skit ska vi ta innan vi säger ifrån? En liten tröst är att regeringen äntligen har fattat ett riktigt beslut och ändrar §28. Den ändringen är mest till gagn för tamdjursägare. För jägarnas del är det oftast för sent när man hittar hunden död och sliten i stycken! Det är ytterst sällan man är så nära en vargattack att man hinner rädda hunden men lagändringen är ett steg i rätt riktning.

folkaktion ny rovdjurpolitik

Grimsö

Skandulv

Länsstyrelsen Dalarna

Naturvårdsverket

Viltskadecenter

Vargreviret